cattis.the.cat

Verksamhetsförlagd utbildning är vad jag ska sysselsätta mig åt. Är tre veckor kvar på min praktik och idag är första dagen jag ska hålla i lektion själv och jag är så nervös!! Herregud, kan ju inte vara bra att vara så nervös.. Påverkar det blodtrycket tro?! :) Men känns skoj också och jag vet hur kul jag brukar tycka det är, men är så mycket nytt till en början och svårt att veta hur det kommer vara innan man känt av eleverna.

Längtar så tills ikväll när jag lägger mig i sängen och kan inse att jag överlevt dagen och förhoppningsvis tycker att det känns toppen!

Efter dagens VFU ska vi iväg på tre timmars profylaxkurs, det ska bli så roligt och jag hoppas vi känner att det är till någon nytta inför förlossningen. Men ska bli mysigt att göra detta tillsammans och kunna skapa gemensamma bilder över hur vill att det ska vara för oss. Kommer ihåg när vi bokade in profylaxkursens två tillfällen och då tänkte att det är jättelångt bort, men nu är vi här och tiden går ändå fort.

 

Ha nu en bra måndag ♥

 

Graviditeten rullar på måste jag ju ändå säga även om jag tycker tiden går så sakta ibland?! Lill(stor)magen växer och det spänner ganska så bra nu:) På torsdag går jag in i vecka 29 och 30 enligt vissa appar på telefonen, så det är absolut inte lång tid kvar. Var i alla fall hos barnmorskan idag och mitt blodtryck stiger, inte alltför högt just nu men ändå inte så bra. Blir en kontroll nästa vecka igen och sen varannan vecka som det är tänkt. Hoppas inte att blodtrycket fortsätter att stiga, blir så nojjig och orolig. Visst, det är inte så mycket jag kan göra och min barnmorska håller ju koll. Men just blodtryck är något som jag har svårt att släppa och känns som det alltid varit en så stor grej.. Fast jag vet ju att det inte kommer bli bättre av att jag sitter och ältar om det här, bara till att kämpa på, njuta av lilltjejen i magen och hoppas på det bästa!

 

Vad otroligt verkligt allting blir när vi är iväg och lyssnar på föreläsning om förlossningen! Men var verkligen bra information och många frågetecken som besvarades. Klart att det väcker många tankar också och allting känns så verkligt.. Herregud liksom, vi ska ju bli päron och jag ske genomgå en förlossning!? Men känns spännande också och när vi är iväg på något sånt här tillsammans jag och Kalle blir vi mer sammansvetsade också i vårt tänk inför allt. Detta grejar vi tillsammans och längtar lite tills det är dax, vill ju ha Ronja här i mina armar men det innebär att vi måste klämma ut henne också:) Ja mycket att fundera på, men känns ganska tryggt allting. Det jag kan känna rädsla inför är ju smärtan, försöker föreställa mig hur det ska kännas men det är ju omöjligt. Känns som att mycket information, förberedelse fysiskt och mentalt så ska det nog gå galant! Vi är inbokade på en profylaxkurs nu i slutet på november/december och det är något som jag verkligen ser framemot.

Jag skulle kunna uttrycka det sähär; jag ser framemot allt och längtar med skräckblandad förtjusning ♥